Någon som känner sig insnöad?

Bild från Funpic >>

Veckans frågor om Film

· Senaste film du såg?
Göta Kanal II

· Bästa film du sett?
hm…. svår. Men av senast sedda filmer gillar jag da Vinci koden, jag gillar när man måste tänka lite.

· Sämsta film du sett?
Det finns många dåliga filmer….. återkommer ifall jag kommer på någon speciell.

· Nämn en film du kan se 100 gånger om.
Notting hill och Göta Kanal (den första)

· Komedi, romantik, drama, skräck, action eller thriller. Vilken typ av film föredrar du?
Jag gillar alla nämna filmer utom skräck. Ser aldrig på skräckfilmer, men jag ser gärna en bra thriller, action, komedi, romantik eller drama-film.

Veckans tjejsnackare: Anna Ginger

Mer om tjejsnack finns att läsa HÄR>>

Ibland tar tröttheten över helt och hållet. Mamman är sjukt trött! Somnade med Flickan och pojken Söndagskvällen, somnade med Flickan och pojken Måndagskvällen, gissa hur hon somnade tisdag kväll?

Idag är det tisdag kväll och mamman gick upp efter att ha sovit en timme. Var kommer då tröttheten ifrån? Att mamman satt uppe halva natten på lördagskvällen är ju givetvis en del av anledningen. Men hon har också kommit fram med massor med andra anledningar;

Ny kurs, nya människor, nya möten, ny kurslitteratur, ny kursplan, nya gruppindelningar, nya scheman, nya tider. Allt är nytt och mamman är trött, trött, trött.

Mamman är tokig. Alla sover och mamman har laptopen i knät. Efter nyheterna börjar en film. Den är extremt rolig. Med laptopen i knät sitter hon och pular med sina hemsidor och skrattar åt filmen. När filmen är slut börjar en annan film som också är bra. Mamman tittar på den filmen också. Där var det några forskare som “faxade” sig själva till medeltiden - fascinerande! Måste titta färdigt! När den filmen var slut började en film med Mr Bean humor - inget för mig, men satt ändå kvar för jag ville se att allt ordnade upp sig i slutet. Nä, men snälla mamman, när klockan är 02.30 är det väl ändå dags att sova?!

I morse sov jag till 10. Tur att man har en snäll och förstående familj!

I dag inbillade jag mig att jag mig att jag kunde dricka kaffe, lyssna på radio (via mobilen) och plugga. Gick det bra? - Inte så värst!
Jag dricker mitt kaffe, lyssnar på radion och ler. Dom är ju så roliga! Vid ett tillfälle ler jag brett och är på väg att börja asgarva. Bredvid mig sitter 5 damer i respektabel ålder. Plötsligt tittar de alla fem på mig. Moa? hm…. skrattade jag högt eller?

Jag är beroende av Rix morronzoo! Jag är kär i Roger, Titti och Gert! De är mina bästisar! Har kommit på att Titti och Roger har väldigt roliga diskussioner mellan 06.00-07.00. Fast då ligger jag i sängen och hör bara hälften medan jag slumrar, men roligt har dom! När jag senare åker med barnen till skolan skruvar jag upp radion och hychar barnen, så att jag får höra poängerna. Jag springer in med barnen och skyndar tillbaka till bilen….. (nästan sant)
För några år sedan tyckte jag inte om Gert. Men nu tycker jag mycket om honom, han verkar vara en mycket trevlig man! Roger och Titti har varit trevliga hela tiden, men Gert måste man förstå för att tycka om. När jag nu följt Rix Morronzoo sedan starten tycker jag att jag känner dom. De är ju mina kompisar! Jag blir helt handlingsförlamad när de talar. Jag kan inte plugga, bara lyssna. Tack och lov är klockan 10, nu tar Maria över och jag kan nu stänga av radion och få lite arbetsro!

Andra bloggar om: Radio, Lärarstudent, Student, Skola

Veckans frågor handlar om 2006/2007

· Bästa minnet från 2006?
hm, finns många fina minnen. Men bästa minnet var när min bror gifte sig!

· Gjorde du något du aldrig gjort förut under 2006?
Jag hade ett sommarjobb som jag aldrig haft tidigare och som jag aldrig vill ha igen.

· Vad vill du göra som du aldrig gjort förut under 2007?
Jag vill vara mer spontan.

· Vad förväntar du dig av år 2007?
Nya utmaningar för intellektet, men mer ro i kroppen.

· Vad har du för sommarplaner?
Hoppas kunna vara på landet i några veckor.

Mer om tjejsnack kan man läsa här >>

Veckans tjejsnackare: Emma

Jag vill också vara 22, go och glad. Jag vill också vara energisk, pratig och flamsig. Jag vill också känna att jag absolut bara måste säga just det på föreläsningen. Jag vill också känna att jag på seminariet har kloka och viktiga saker att framföra. Jag vill också få en kvartalsräkning på elen och känna att 528:- för ett kvartal är en dyr elräkning.

Istället är jag 22 + och är hellre tyst än säger massa saker som jag sedan kommer att ångra. Istället leker jag moraltant och kommer med de kloka viskande kommentarerna vid fikapausen (för, åsikter - det har jag). Och behöver jag säga att det var länge sedan min elräkning låg på 528:- i månaden.
Men jag lovar att jag känner igen mig. Jag var precis likadan (eller är jag det fortfarande)?

I går började jag som sagt en ny kurs. I dag är en ny dag! Mina kursare verkar entusisastiksa, trevliga och hungriga. Kursens innehåll; specialpedagogik - känns mer aktuellt än någonsin. Jag känner nyfikenhet, glädje och inspiraton. Det finns där, alltid. Jag gillar att vara nyfiken

Dagen i dag är full av nya upptäckter, nya människor och ny energi. Välkommen, du nya dag!

Jag jagar inte poäng, men jag möter hela tiden studenter som gör det. Det är så vanligt på lärarutbildningen, att studenter har något att komplettera, att handledaren tittar mig i ögonen på betygsamtalet och säger “Du har väl inget att komplettera?” - Nej, det har jag inte!

Men frågan är inte omotiverad. Jag skäms ibland för den nivå som vissa studenter har. Lunchade med en fd kurskamrat idag. På hennes kurs var hälften av studenterna tvungen att lämna in resultat (från tidigare kurser) inom 2 veckor för att överhuvudtaget få gå kursen. En av de som ej fick gå den kursen mötte jag på min kurs. Hon valde min kurs som ett substitut för den kurs hon inte var behörig på. Låg nivå eller?

Vidare fikade jag med en kvinna jag opponerade på förra veckan. Denna kvinna och jag var överens om att av 6 personer och 5 uppsatser var det bara hennes och min som höll måttet. Hon och jag fick VG, fast våra uppsatser “bara” var bra skrivna, höll rätt formalia och rörde ett bra ämne. De andra tre uppsatserna var mycket dåliga för att vara B-uppsatser. Skrämmande!

Ja, jag är kritisk. Jag tycker det är hemskt att jag om ett år är färdig lärare, men inte vet hur jag skall göra. Jag tycker att det är hemskt att mina kursare tycker att de är jättebra och längtar ut i arbetslivet, men de kan inte skriva en uppsats. Borde man inte kunna kräva av en blivande svenskalärare att han/hon oavsett målgrupp för undervisningen klarar av att skriva en uppsats?!

Själv är jag inget geni, jag är bara realistisk och väldigt kritisk till den utbildning jag går. Jag möter människor varje kurs som skall bli lärare, men inte passar för yrket. Hur skall vi kunna höja auktoriteten? Det finns MASSOR med bra lärare “där ute“, men det finns också många mindre bra lärare. Hur skall jag göra för att inte bli en av de mindre bra?! Kanske är de så att de som skriver usla uppsatser är de som är bra och jag bara är en person som är duktig på formalia?

I den lokala tidningen idag, står om ordningsbetyget fp, m och kd talar om att införa i Stockholm. Intressant är att alla elever som tillfrågats i vår kommun är positiva. Men de rektorer och studieväglerare som är tillfrågade är negativa. De negativa menar att idéen med skriftilgt ordningsbetyg blir en desperat åtgärd snarare än att tänka långsiktigt. Eleverna är positiva eftersom de då tror att de skärper sig i skolan.

Personligen är jag kluven i frågan. Jag tror på ett långsiktigt arbete, men eftersom allt tar sådan tid inom skolans värld, hinner det gå flera år innan något händer. Många förändringar inom skolan måste ske nu och inte inom några år. Men hur får man alla skolor att förändras till det bättre och var finns modellen? Var finns de rektorer som klarar ledarskapet för en skola i förändring? Var finns de rektorer som klarar av att leda sina lärarlag mot en starkt förbättrad skola och var finns stödet för våra rektorer? Var finns stödet för alla lärare? Stödet som behövs för att orka motivera och engagera eleverna?

Ibland undrar jag hur jag skulle vara som lärarstudent om jag vore 10 år yngre. Kanske skulle jag då vara naiv och hungrig, ut och jobba och bara göra min grej. Vad har i stället hänt? Har jag blivit för gammal för att kunna vara naiv och hungrig? Varför tänker jag så mycket? Det är väl bara att gå ut där och jobba?! Jag har bara ett år kvar av min utbildning och borde börja känna att; jo, det här går nog… övning ger färdighet. Men jag känner snarare att det blir svårare och svårare.

Jag vet att är man lärare så är det ett livslångt lärande och man blir aldrig klar. Men när man är klar (eller nästan klar) med sin utbildning, borde man då inte känna att “det här klarar jag” snarare än “hur f*n ska detta gå?”

En vis man jag känner har några motton att leva efter, ett av dessa är: “Om det är livskvalitet att vara anställd: Välj rätt chef!” Jag frågar mig, hur lätt är det inom skolans värld. Jag vill hamna i ett arbetslag som tänker som jag när det gäller undervisning och mötet med elever. Jag vill ha en rektor som är engagerad i långsiktighet för en bra skola. Och jag vill ha en mentor.

Där jag bor vet jag att jag inte kommer att kunna välja. För någon månad sedan var det 80 sökande på en lärartjänst. Jag får hoppas att jag lyckas bygga upp mitt varumärke ute på mina praktikperioder, både i skolan och i kommundelen där jag har min praktik. Jag hoppas att jag lyckas få omgivningen att känna: “Henne vill vi jobba med”, men sen är bara frågan: Vill jag jobba med dem?!

I dag kom tidningarna från de två lärarförbunden. Jag är med i båda eftersom det är billigt och eftersom jag inte kan bestämma mig för vilken som är bäst. Hittade i en av tidningarna en artikel om en blogg som kallas Låt stå! - en trevlig blogg som handlar om livet som lärare. Jag har länkat till sidan och lovar att den är värd ett besök! På Låt stå! hittade jag en länk till en annan sida - skrivet av en person som behövs i skolan - Fredrik Jeppesen.

Då jag studerade på Lärarhögskolan i Stockholm hade jag min praktik i Tumba, på den skola som Jeppesen då var rektor. Jeppesen är en MYCKET intressant person som verkligen behövs i skolan. Han är revolutionär, en människa man kan lära sig mycket av och väldigt trevlig!

Vid mitt första möte med honom skrev jag i min studentlogg:
“Jag följde skylten och gick till vänster, efter bara någon meter fanns en öppen dörr som jag antog var expeditionen. Innanför dörren fanns en liten korridor med öppna dörrar. Jag siktade mot den första och steg in i ett stort öppet rum. Det första jag ser är en kille i 35 års-åldern vid ett litet skrivbord. Framför honom, på skrivbordet, står en liten laptop och runt halsen har han en mobiltelefon av senaste modell. Jag tycker att han ser ut som ett IT-freak som sitter och fipplar med skolans datorer.

”Hej, jag söker Mannen X”, säger jag.
”Hej, han sitter här mitt emot mig”, säger IT- freaket när han reser sig upp för att komma fram till mig och hälsa. It-freaket presenterar sig som ”Fredrik”. Han bär en svart tröja som det står ”Broängsskolan” på. Broängsskolan är skrivet med ett typsnitt som är vanligt i IT-världen. Fredrik har förutom sin svarta tröja på sig blåa jeans och ett svart bälte med stort spänne av metall. Håret är brunt, ganska långt och står åt alla håll, smakligt format så att det ser lite ovårdat ut men ändå inte. Det slår mig plötsligt att detta skulle kunna vara den ”annorlunda rektor” som jag hört talas om och inte något IT-freak. Jag hinner inte fundera så mycket på det för nu kommer Mannen X fram och hälsar. Även Mannen X bär jeans och samma sorts tröja som Fredrik. Mannen X skrivbord är lite större än Fredriks och även Mannen X har en liten laptop. Det känns inte som att man är inne på en rektorsexpedition. Förutom de två skrivborden finns här två röda soffgrupper, en TV upphängd på väggen i ett hörn, vägghängda tidningsförvaringar fyllda med datortidningar och några bokhyllor. Vi hinner precis ta i hand innan de andra tre lärarkandidaterna kommer in i rummet.”

Äntligen kan jag säga att jag blivit duktig på att göra inget! Jag har kämpat för detta i fyra år. Först denna vecka känner jag att jag kan leva upp till det! I dag har jag inte gjort någonting (mer än att sitta framför laptopen och få ont i ryggen - sitter tokfel). För (ganska) många år sedan var jag väldigt duktig på att vara duktig. Jag var så in i bombens duktig att jag brände ut mig och brakade ihop. Det har varit en lång resa tillbaka. Även om jag fortfarande hamnar i “duktig”-hörnet ibland och faktiskt varit nära att braka minst 2 gånger till, lär man sig av sina misstag. I dag är jag så rackarns duktig på att inte göra någonting och det känns underbart.

Att tillåta sig att inte göra något kan vara svårt för en sådan som alltid måste göra något. Men att kämpa emot och känna att man är värd att inte göra något kan vara så otroligt skönt.

Svårast är att ingnorera de dåliga samveten som dyker upp. De finns där och är svåra att arbeta bort, men det är en seger att lyckas ignorera dem just nu.

Hur skall vintern ha det egentligen? Ena dagen är det så fint, så fint och man njuter av snö på träden, snö på taken. Det snöar lite till och värsta vinterkänslan kommer eftersom det dessutom råkar vara några minusgrader. Den vackra solen tittar fram och man njuter. Sedan blir det plusgrader som medför blask - blä. Plötsligt kommer kylan igen, kylan fryser allt blask till is och vi får isbana. Pojken undrar om han får ta fram skridskorna och åka skridskor på garageuppfarten.

Är det inte helt snurrigt, när ens barn inte ens vet när och var man använder skridskor?

Idag har jag fått chansen att utöva mitt blivande yrke. Jag vikarierade för tre personer på samma dag. Det var svårt att klona sig så jag försökte slå ihop det hela. På förmiddagen fick jag leka assistent och vara resurs till klassen som hade slöjd. Efter lunch skulle det vara lektion. Två lektioner med tjugo elever i 11-årsåldern. Hur svårt kan det bli? Jorrå, det kan bli hur svårt som helst. Tre elever utmärkte sig mest och var i bråk på de två rasterna som jag var rastvakt. Det ena var med knytnävsslag och isbitar som vapen medan det andra bara var hårda ord som ledde till utbrott. Ganska svårt att hålla lektion efter rasten. Tack och lov verkar eleverna gilla mig och det gör ju allt lite lättare. Jag är trött. Dags att sova!

Veckans frågor:
Vinter
· Vad är det bästa med vintern?
* Det är mysigt när man kan tända ljus, det är mycket mysigare att tända ljus när det är mörkt ute. Det är härligt med snö!
· Vad är det sämsta med vintern?
* Att det inte blir tillräckligt kallt - snön försvinner ju!
· Bästa vintersemestern - solsemester eller skidsemester?
* Skidsemester!
· Sysslar du med någon vintersport?
Njae, men jag gillar att åka slalom och längdskidor.
· Vad är ditt favorit vinterplagg?
Min kappa!
Frågorna kommer från Tjejsnack och mer om Tjejsnack kan du läsa här >>

I tanken är det ju genialt! Men när jag idag efter fjärde försöket försöker logga in och beställa mediciner till mig och Flickan är jag beredd att ge upp! Varför kan det inte fungera? Hur många gånger har jag inte försökt att logga in, gå till apoteket, erhållit koder, ringt supporten och försökt igen??

Helgen åker förbi i en rasande fart. Barnen slog nästan rekord och sov till 7.45 idag. Själv gick jag upp klockan tio och njöt verkligen av att kunna ligga i sängen så länge. Sängen är underbar – skön, varm och mysig!

Pojken och Mamman hade en toppendag medan Flickan var i skolan. Det är inte ofta man får lyxen att bara umgås med ett barn. Man kan hitta på massor med skojiga saker och man får ett helt annat utbyte av dialoger när man slipper syskon-tjaftset. Dagen spenderades både ute och inne.

Ännu mer toppen blev det efter att ha hämtat Flickan och inse att hennes skoldag varit bra. Skoldagen igår hade också varit bra, morgongen till trots. Barn är härliga. Tur att de glömmer fort och lätt hittar på annat. Det är nog så att Mamman måste låta Flickan vara just Flicka och lära sig av livet!

Det är morgon och Mamman följer Flickan till skolan. Flickan möter BästaKompisen ute på skolgården, de pratar om gårdagen och fnittrar. Vi öppnar dörren till kapprummet och möter en annan Kompis. Kompisen ser rakt över Flickan och tittar på BästaKompisen. Flickan tappar leendet. Kompisen kramar om BästaKompisen och de börjar tissla och tassla, frågar om si och så. Flickan sneglar på dem och glömmer att klä av sig. Mamman påminner om att ta av jackan och hänga upp väskan. BästaKompisen och Kompisen kryper upp vid ett fönster och skrattar. Flickan känner sig utanför.

Det skär i hjärtat att Flickan känner sig utanför. Det skär i hjärtat att se hur barn är. Det skär i hjärtat att inte veta vad man skall göra. Uppmuntrande ord känns så tomma. Mamman förstår ju hur hon känner.

Här kommer mina svar på utmaningen (se nedan)

Man skulle ju kunna säga att Ella får rätt, typ…
1. Jag har spelat piano - stämmer
2. Jag har TV i sovrummet - FEL * ingen tv, jag är inte så förtjust av att se på tv över huvud taget.
3. Jag är Stockholmare - Stämmer * Jag är Stockholmare men jag bor inte där och jag saknar inte att bo där.
4. Mitt sovrum har blåa tapeter - Stämmer
5. Jag älskar hallon - Stämmer

I dag har Mamman en egodag!
Tack vare att jag var BÄST igår, är jag ledig idag. Jag har lämnat in uppsatsen och kan njuta av att bara vara. Men är en student någonsin ledig? Enligt reglerna för barnomsorgen skall ju barnen vara hemma om föräldrarna är hemma. Jag är hemma men är jag ledig?

Till barnomsorgen: Idag skall jag söka kurslitteratur för nästa kurs, planera betygsmöte med min handledare, sortera in papper från förra kursen (skulle verkligen behövas - ser inte skrivbordsskivan) och åka till kåren på högskolan och anmäla mig för en grej (som lika gärna kan vänta)

Detta gör jag egentligen: Äter frukost i en timme, lyssnar på RIX FM och njuter - jag är ju faktiskt så när som kompis med Titti, Roger och Gert -, dricker massa gott kaffe,
surfar och känner mig ledig.

Detta skall jag göra: Åka till centrum och köpa vinterskor till Flickan (bättre sent än aldrig), ta hand om tvätt i tvättstugan (om jag orkar), förbereda grejer till loppisen som jag skall sälja vid på Lördag.

Dåligt samvete? Nix pix. Flickan är i skolan så hon måste vara där och Pojken har det så bra på dagis att det skulle vara rent av tråkigt att vara hemma med mamma idag. Det finns ju inga kompisar hemma!

PS, för den som inte studerar, kan jag bara tillägga: En student är ALDRIG ledig, alltid finns något som hänger över en. Trots middagsbjudning, dagishämting och tvättstuga finns studierna i bakhuvudet - typ jämt. Men inte idag, för mig - så jag förtjänar att vara ledig!

Får man säga att man är BÄST? I vårt lilla land skall ju allt vara så lagom att man knappt vågar säga att man är bäst. Men i dag var jag bäst! OCH jag njuter av det! I dag var jag på högskolan för första gången på 2 månader. Anledningen var att vi skulle ventilera våra B-uppsatser. I min ventileringsgrupp fanns uppsatser av olika kvalitet och nog för att jag visste att min var bra men hur bra var den egentligen? Efter 3 timmar kunde jag konstatera att min var bäst! Jag fick mest positiv feedback i gruppen och jag fick minst förslag på förändringar.

Missförstå mig nu inte. Jag tycker ventileringar av detta slag är MYCKET givande och alltid finns det något man kan tänka annorlunda när man skriver uppsats. Efter en ganska tung höst på studiefronten välkomnade jag mycket att få höra hur bra jag skrivit.

Härligt. Jag skriver det igen: Jag är bäst!

Visst är det härligt när folk förändras? Många människor kan se ut på många olika sätt. Kolla tex här >>
Många av skådespelarna artisterna har säkert utvecklats helt naturligt medan andra kanske har använt hjälpmedel?
Jag tror att några olika verktyg har använts, kanske något av dessa?

Bild från Funpic >>

Vecka 2
Kroppen (Frågorna kommer denna vecka från Jeanette)
· Vad tycker du om din kropp?
Enligt Pojken har jag en stor mage, nästan lika stor som hans.
Mamman tycker att hennes kropp är helt ok.

· Om du skulle förändra en sak på din kropp, vad skulle det vara och hur skulle du förändra det?
Mamman skulle behöva minska midjemåttet och det sker lättast genom att äta lite sundare och promenera mer, något Mamman inte prioriterar just nu

· Vad är du mest nöjd med på din kropp?
Armar, axlar och nyckelben.

· Vad är du mest missnöjd med på din kropp?
Magen, ju….

· Vems kropp i kändisvärlden skulle du vilja ha för en dag, och varför?
Mamman vill ha sin egen kropp men hon skulle gärna ha lite snyggare ben. Mamman kan inte komma på någon annan hon vill vara.

Frågorna kommer från Tjejsnack och mer om Tjejsnack kan du läsa här >>